KD: Livsmedelsstrategin - ett femårsjubileum utan anledning att fira

Magnus Oscarsson.

Den 20 juni 2017 fattade riksdagen beslut om en livsmedelsstrategi för Sverige. Nu har det gått fem år och framtidstron i branschen är sämre än på länge. LRF skriver i presentationen av Grönt Näringslivsindex: ”Framtidstron i animaliesektorn befinner sig just nu i fritt fall.”

Varken den socialdemokratiska eller den tidigare rödgröna regeringen har lyckats göra verklighet av livsmedelsstrategins mål om att skapa en konkurrenskraftig livsmedelskedja, ökad produktion, tillväxt och sysselsättning en ökad självförsörjning och minskad sårbarhet i livsmedelskedjan.

-Jag har kontakt med många lantbrukare varje vecka och hittills har jag inte hört någon som säger sig ha märkt att livsmedelsstrategin förbättrat någonting i den egna verksamheten. Tvärtom pratar man om ständigt nya krav, märkliga tillsynsbesök och utökad administration. De är verkligen förtvivlade och det kan inte ha gått landsbygdsministern förbi. När jag satt i kammaren och röstade för livsmedelsstrategin trodde jag verkligen att det skulle göra skillnad, nu är jag uppgiven, säger Magnus Oscarsson, jordbrukspolitisk talesperson, KD.

Enligt Jordbruksverkets senaste siffror odlas i år drygt 8200 hektar mindre åkermark än 2021 samtidigt som var fjärde animalieproducent enligt LRF planerar att dra ner på sin produktion. Det är allvarligt för svensk försörjningstrygghet men framförallt kommer det att drabba människor i andra delar av världen där varje kg livsmedel som inte produceras någonstans kommer att leda människor i svält.

- Att vi håller fart på livsmedelsproduktionen kommer att vara positivt för hela landsbygden. Produceras inte så kommer marker växa igen, gårdar och hus på landsbygden blir övergivna samt många samhällssektorer påverkas när befolkningsunderlaget sjunker. Vi vill att det ska vara möjligt att leva och bedriva verksamhet i hela landet, säger Peter Kullgren, partisekreterare och frontperson i landsbygdsfrågor.